<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Fråga veterinären</title>
	<atom:link href="http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren</link>
	<description>Hemveterinären svarar på dina frågor</description>
	<lastBuildDate>Mon, 12 Oct 2009 19:23:57 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.8</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Vi har flyttat!</title>
		<link>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/vi-har-flyttat/</link>
		<comments>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/vi-har-flyttat/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 12 Oct 2009 19:23:57 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Anna-Karin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/?p=471</guid>
		<description><![CDATA[Vi har flyttat hela sektionen Fråga veterinären till en egen hemsida: www.fraga-veterinaren.se
Vi hoppas på fortsatt stort intresse. Välkommen!
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Vi har flyttat hela sektionen Fråga veterinären till en egen hemsida: <a href="http://www.fraga-veterinaren.se">www.fraga-veterinaren.se</a></p>
<p>Vi hoppas på fortsatt stort intresse. Välkommen!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/vi-har-flyttat/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Tävla om mobilt bredband!</title>
		<link>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/tavla-om-mobilt-bredband/</link>
		<comments>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/tavla-om-mobilt-bredband/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 08 Oct 2009 19:28:10 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Anna-Karin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Övriga]]></category>
		<category><![CDATA[tävling]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/?p=468</guid>
		<description><![CDATA[I samband med att Hemveterinären deltar i direktsänd webb-tv så har vi fått möjligheten att dela ut ett års gratis mobilt bredband från Tele2. Eftersom överlämnandet kommer att ske i trakterna runt Malmö (den 14/10) är det praktiskt om ni bor i närheten! Förutom den geografiska begränsningen så är alla välkomna att delta.
Länk till tävlingen!
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>I samband med att Hemveterinären deltar i direktsänd webb-tv så har vi fått möjligheten att dela ut ett års gratis mobilt bredband från Tele2. Eftersom överlämnandet kommer att ske i trakterna runt Malmö (den 14/10) är det praktiskt om ni bor i närheten! Förutom den geografiska begränsningen så är alla välkomna att delta.</p>
<p><a href="http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/tavla-om-mobilt-bredband/">Länk till tävlingen!</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/tavla-om-mobilt-bredband/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fettlever</title>
		<link>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/fettlever/</link>
		<comments>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/fettlever/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 24 Aug 2009 19:34:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Anna-Karin Andersson Landgren</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[fettlever]]></category>
		<category><![CDATA[kräkning katt]]></category>
		<category><![CDATA[leversjukdom]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/?p=445</guid>
		<description><![CDATA[Vid fettlever behöver det inte vara ett problem i levern som orsakar syndromet. En katt som svälter sig några dagar oavsett orsak får en så kallad fettlever. Levern behöver energi men får ingen näring ifrån tarmen (den vanliga vägen). Då bryts fettsyror eller så kallade triglycerider ned i kroppens vävnader och transporteras till levern där [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: left;"><a href="http://www.flickr.com/photos/10005793@N00/3189096277/" target="_blank"><img class="alignleft" style="margin-left: 10px; margin-right: 10px; border: 0px;" src="http://farm4.static.flickr.com/3352/3189096277_1542f4cf73_m.jpg" border="0" alt="" /></a>Vid fettlever behöver det inte vara ett problem i levern som orsakar syndromet. En katt som svälter sig några dagar oavsett orsak får en så kallad fettlever. Levern behöver energi men får ingen näring ifrån tarmen (den vanliga vägen). Då bryts fettsyror eller så kallade triglycerider ned i kroppens vävnader och transporteras till levern där alla tricglycerider lagras in i levervävnaden. Fettlever drabbar framförallt överviktiga katter som av olika anledningar slutar att äta under några dagar. Det har hänt att en överviktig katt som inte ätit på 3 dagar har fått fettlever.</p>
<p align="center"><strong>Sjukdomar som ofta kan leda till sekundär fettlever</strong></p>
<ul>
<li>Leversjukdomar
<ul>
<li>inflammation i gallan</li>
<li>gallgångsobstruktion (stopp)</li>
<li>kronisk leverinfektion</li>
<li>gallgångscarcinom</li>
<li>lymfosarcom i levern</li>
</ul>
</li>
<li>Tumörsjukdomar utanför levern
<ul>
<li>Metastatiskt carcinom</li>
<li>adenocarcinom i mag-tarmkanalen</li>
<li>Lymfosarcom i mag-tarmkanalen</li>
</ul>
</li>
<li>Njursjukdomar
<ul>
<li>Kronisk urinstenbekymmer</li>
<li>Infektion i njurarna</li>
<li>Kronisk inflammation i njurvävnad (kronisk interstitiell nefrit)</li>
</ul>
</li>
<li>Sjukdomar i tunntarmen
<ul>
<li>Eosinofil enterit (inflammatorisk tarmsjukdom)</li>
<li>lymfocytär/plasmocytär enterit  (inflammatorisk tarmsjukdom)</li>
<li>Kronisk tarmobstruktion</li>
<li>Salmonella infektion</li>
</ul>
</li>
<li>Övriga sjukdomar
<ul>
<li>Hypertyroidism</li>
<li>kraftig anemi(blodbrist)</li>
<li>Pyometra (livmoderinfektion)</li>
<li>cardiomyopati</li>
<li>central neurologiska sjukdomar</li>
<li>Läkemedelsförgiftning</li>
<li>pankreatit (inflammation i bukspottskörteln)</li>
<li>diabetes mellitus</li>
</ul>
</li>
</ul>
<p><strong>Symptom på fettlever:</strong></p>
<p><ins></ins><script></script>Vad som är typisk beskrivning är en överviktig katt som av olika anledningar inte har ätit på 3-7 dagar. Då fettinlagringen i levern är mer allvarlig kommer symptomen från olika elektrolytrubbningar så som lågt kalium, fosfor, magnesium och b-vitamin.</p>
<ul>
<li>Snabb viktnedgång</li>
<li>Annorexi</li>
<li>Kräkningar</li>
<li>Diarré</li>
<li>Förstoppning</li>
<li>Gula slemhinnor</li>
<li>Vid undersökning hos veterinär leverförstoring</li>
<li>Salivering ofta pga illamående</li>
<li>Muskelsvaghet- lågt kalium, fosfor</li>
<li>Ventroflexion ( hänger med huvudet)- framförallt beroende på kalium och fosfatbrist.</li>
</ul>
<p><strong>Diagnos</strong></p>
<ul>
<li>Undersökning – Vid en undersökning kan man känna en förstorad icke smärtande lever. Några av de ovan nämnda symptomen kan katten ha.</li>
<li>Blodprov – Det är viktigt att ta blodprov för att kolla levervärdena men även försöka hitta eventuell grundorsak. Det är även viktigt att följa hur elektrolyterna är innan och under behandling.</li>
<li>Bilddiagnostik – bukröntgen visar ofta en förstorad lever och det kan även påvisa grundorsaken till leverpåverkan. Med ultraljud kan man se förändringar som kan tyda på fettinlagring i levervävnaden. Man kan även undersöka orsaker bakom leverpåverkan till exempel njursjukdomar, sjukdomar i buksprottskörteln</li>
<li>Leverbiopsi – det är då man tar en vävnadsbit av levern för analys. Detta försöker man i det längsta undvika då leverpatienter är mycket känsliga för narkos, lätt får komplikationer i läkningen efter provtagningen, samt har en ökad blödningsrisk.</li>
</ul>
<p><strong>Behandling</strong></p>
<p>Levern är ett så viktigt organ för många funktioner i kroppen så vid leverförfettning krävs att aggressiv behandling sätts in fort:</p>
<ul>
<li>Vätsketerapi- för att ,minska uttorkning</li>
<li>Tvångsmatning- man måste få katten att äta. Om din katt matvägrar försök med godismat om inte detta går tag kontakt med veterinär. Om inte det går att mata för hand får man antingen föra ned en näs-svalgssond eller operera ned en matsond direkt i matstrupen eller direkt i magsäcken. Det finns framtaget mat för just sondmatning av katt som man kan använda. Maten måste innehålla tillräcklig energi för att katten inte skall bli katabol. En riktvärde som man kan följa är 60-80 kcal energi / kilokroppsvikt. Att tänka på är om man tvångsmatar sin katt så kan dom utveckla mataversioner. Då är det bättre att man använder sig av sondmatning så att katten vill äta även efter att man kommit hem från sjukhus. Till en början kan man ge ljummet vatten i 2 timmars intervall cirka 3 gånger för att kontrollera motiliteten i magsäcken. Sedan ger man maten som introduceras försiktigt under en 2-4 dagars period för att nå upp till 250-400kcal/ katt/dag. Man delar upp matgivorna på flera om dagen.</li>
<li>Aptitstimulerare- man kan ge läkemedel som stimulerar aptiten</li>
<li>Minska kräkningar- man kan ge läkemedel mot kräkningar. Kräkningar kan även bero på elektrolytobalans så denna måste behandlas.</li>
<li>Kaliumtillskott ges om det finns kaliumbrist. Finns som injektionspreparat då katten måste vara under ständig observation för att kontrollera att inte för höga nivåer av kalium fås i kroppen. Vid hemgång kan eventuellt det vara aktuellt att djurägaren får med sig kaliumtillskott att ge i munnen. Då tas blodprov för att följa upp nivåerna tex veckovis.</li>
<li>Fosfattillskott om katten har hypofosfatemi som kan påvisas via blodprov</li>
<li>Magnesiumtillskott om blodprov påvisar hypomagnesiemi</li>
<li>Vitamintillskott, så som thiamin, B12, K vitamin och E-vitamin kan behövas ge.</li>
<li>SAMe- s-adenosylmetionin är viktig för många av kroppens livsviktiga processer. Man har sett att vid en stor mängd olika leversjukdomar så kan SAMe hjälpa levercellerna att återhämta sig man har till och med sett att vid vissa levertumörer har tillskott av SAMe hämmat tillväxten av tumörcellerna. Detta tillskott kan man köpa hos veterinär under namnet Denosyl. Fantastiskt tillskott som det finns många intressanta studier gjorda på, där det säkerligen kommer komma mer indikationer för andra sjukdomstillstånd både för djur och människor.</li>
</ul>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/fettlever/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Kattsnuva</title>
		<link>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/kattsnuva/</link>
		<comments>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/kattsnuva/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 24 Aug 2009 18:27:38 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Anna-Karin Andersson Landgren</dc:creator>
				<category><![CDATA[Katt]]></category>
		<category><![CDATA[hosta]]></category>
		<category><![CDATA[kattsnuva]]></category>
		<category><![CDATA[kattungar]]></category>
		<category><![CDATA[nysningar]]></category>
		<category><![CDATA[rinnande ögon]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/?p=430</guid>
		<description><![CDATA[Orsaker till kattsnuva
Infektioner i luftvägarna hos katter med symptom som feber, snuva, rinnande ögon, luftvägskatarr och lunginflammation brukar kallas för kattsnuva. Det är flera olika sjukdomsframkallande virus eller bakterier som orsakar symptomen men den vanligaste orsaken är herpesvirus, sedan calicivirus, calmydia, Bodertella bronchiseptica, mycoplasma.  Sjukdomen kan orsakas av den enskilt eller gemensamt.
FVH-herpesvirus
Det är friska bärare [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img class="alignleft size-full wp-image-431" style="margin-left: 6px; margin-right: 6px;" title="jamande kattunge i hand" src="http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/wp-content/2009/08/jamande-kattunge-i-hand.jpg" alt="jamande kattunge i hand" width="176" height="221" /><strong>Orsaker till kattsnuva</strong></p>
<p>Infektioner i luftvägarna hos katter med symptom som feber, snuva, rinnande ögon, luftvägskatarr och lunginflammation brukar kallas för kattsnuva. Det är flera olika sjukdomsframkallande virus eller bakterier som orsakar symptomen men den vanligaste orsaken är herpesvirus, sedan calicivirus, calmydia, Bodertella bronchiseptica, mycoplasma.  Sjukdomen kan orsakas av den enskilt eller gemensamt.</p>
<p>FVH-herpesvirus</p>
<p>Det är friska bärare av sjukdomen som utsöndrar virus då och då, vid stress så som parning, förlossning, transport. Smittan kan ge aborter eller svaga kattungar som dör strax efter födsel. Viruset gillar kyla varför man ser framförallt symptomen på ögonen och i näsa och svalg. Dessa katterna nyser mycket och får inflammation i ögonslemhinnan. Ofta får katterna även sekundära bakteriella infektioner med bakterier så som stafylokocker, streptokocker eller pasteurella. 80% av katterna blir kroniska smittbärare. De smittade individerna blir mottagliga för en ny smitta efter 5 månader.</p>
<p>FCV –calicivirus</p>
<p>Katter som är smittade med calicivirus utsöndrar viruset mer kontinuerligt. Symptomen är inflammation i hornhinnan och ögonslemhinnan, blåsor på tungan och hårda gommen som spricker och gör ont vilket kan göra att katten inte har lust att äta.</p>
<p>Clamydia</p>
<p>Brukar starta med de ena ögats slemhinna som svullnar upp och ger ett tårflöde, sedan går infektionen över till det andra ögat. Katterna får även inflammation i närhålan och brukar även få en varig sekundärinfektion. Katterna brukar nysa och ibland hosta. Ofta får katterna påverkat allmäntillstånd. Alla djuren i en besättning behandlas om man har hittat organismen minst i 3 veckor eller 2 veckor efter att sista individ har visat symptom.  Detta är en smitta som även kan smita till oss människor en så kallad zoonos. Den ger oss konjunktivit (inflammation i ögonslemhinnan)</p>
<p>Individer med nedsatt immunförsvar har lättare att smittas än friska och vaccinerade katter. Varför kattsnuva ofta drabbar kattungar som inte hunnit bygga upp sitt immunförsvar ännu eller ovaccinerade individer. Kattungar kan ofta vara smittade redan innan vaccinationen, då kan symptomen bli mildare.</p>
<p>Hur sprids smittan</p>
<p>Det är framförallt dom unga katterna som drabbas och dödligheten kan vara hög hos dom små kattungarna om dom inte får vård fort. Sjukdomen bryter ofta ut och sprids på ställen där många katter möts tex kattuppfödningar, på kattpensionat, utställningar och hos våra förvildade katter. Det är därför viktigt att man vaccinerar sina katter även innekatterna. Innekatterna utsätts inte för en naturlig smitta som utekatterna som kan ge en viss immunitet. Den oskyddade innekatten kan plötsligt exponeras av virus som man kan bära med sig hem via avföring, urin som kan fastna på skorna.</p>
<p>Behandling</p>
<p>Vid virusinfektioner kan man bara behandla symptomen. Man kan tvätta ögonen med ögonsköljning som finns att köpa receptfritt på apoteket. Det finns förpackningar med små pipetter som är lagom för 1-2 ögonsköljningar. Man kan skölja ögonen 3 gånger om dagen vid behov under några dagar. Om inte symptomen försvinner behöver man dock annan behandling. Har katten var/pus i ögonen tyder detta på en bakteriell infektion och då kan man behöva antibiotika för att tillfriskna.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/kattsnuva/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ont i ryggen &#8211; L7S1</title>
		<link>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/ont-i-ryggen-l7s1/</link>
		<comments>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/ont-i-ryggen-l7s1/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 24 Aug 2009 12:34:11 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Anna-Karin Andersson Landgren</dc:creator>
				<category><![CDATA[Hund]]></category>
		<category><![CDATA[ryggont]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/?p=411</guid>
		<description><![CDATA[L7S1-SYNDROMET (CAUDA EQUINA)
Det kan finnas flera orsaker till varför hundar har ont i ryggen. Ofta är det något problem som dom har i rörelseapparaten, vilket gör att djuret känner obehag vid olika moment så som att hoppa in i bilen, gå i trappor eller då man klappar på ryggen. Problem i ryggraden är relativt vanligt [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>L7S1-SYNDROMET (CAUDA EQUINA)</p>
<p>Det kan finnas flera orsaker till varför hundar har ont i ryggen. Ofta är det något problem som dom har i rörelseapparaten, vilket gör att djuret känner obehag vid olika moment så som att hoppa in i bilen, gå i trappor eller då man klappar på ryggen. Problem i ryggraden är relativt vanligt hos hundar. Det finns bland annat ett syndrom som kallas L7-S1, som kan ge ryggont.</p>
<p><strong>Problem i ryggraden</strong><strong><br />
</strong>Ryggmärgen som löper inne i ryggkotpelaren är mycket känslig för tryck. Mellan ryggkotorna ligger det diskar som har en stötdämpande effekt. Smärta i ryggen kan även bero på diskbråck. Vid diskbråck sker det en degeneration av disken som får den att bukta upp och trycka på ryggmärgen. Här rör det sig inte av en ruptur av disken. Detta drabbar framförallt stora raser (doberman, labrador och schäfer). Symptomen är nedsatt funktion i bakbenen men ibland kan det visa sig som smärta vid den disk som är drabbad.</p>
<p><strong>L7S1-syndromet (cauda equina)</strong><strong><br />
</strong>Drabbar framför allt större raser i medelålder 5-7 år. I vissa studiet är 50% av de drabbade schäfrar. Det är ett förvärvat tillstånd där ryggmärgskanalen mellan ländkotorna och korskotorna blivit trängre. En degeneration av disken som sitter däremellan och man får ett diskbråck som jag beskrivit ovan. Detta ger en sämre stötdämpning och en ökad rörlighet mellan länd och korskotorna, vilket i sin tur ger förbeningen mellan länd och kors. Förbeningen kan trycka på ryggmärgskanalen och ger då smärta. Slappa ligament runt området gör att nerverna kommer i kläm.</p>
<p><a title="Gopi" href="http://www.flickr.com/photos/30013969@N03/3765778513/" target="_blank"><img class="alignright" style="border: 0pt none; margin-left: 6px; margin-right: 6px;" src="http://farm3.static.flickr.com/2561/3765778513_0791a2cf36_m.jpg" border="0" alt="Gopi" width="240" height="166" /></a><strong>Symptom<br />
</strong>Ägaren söker veterinärhjälp för att hunden har svårt att hoppa upp i bilen, att gå i trappor samt att krypa. Ibland vill hunden inte gallopera, eller vifta på svansen. Hunden kan stå med bakbenen mer under sig. Samt har en smärta vid beröring/tryck på ryggraden mellan länden och korset. Ibland kommer smärtreaktion då svansen lyfts uppåt.</p>
<p>Efter diagnos kan man behandla med kirurgi där man tar bort den övre delen av ryggkotan vid det drabbade området, så att nerverna inte hamnar i kläm längre. Man tar även bort eventuell ärrvävnad som även trycker på nerverna.<br />
<strong>Rehabilitering</strong></p>
<p>Efter operationen är det strikt vila med koppelrastning i cirka 4 veckor följt av successiv uppträning i 6-8 veckor. Under denna tid är olika former av fysioterapi mycket viktigt. Men även innan operation är det mycket bra och smärtlindrande med olika former av fysioterapi, så som massage och värmeterapi. En skonsam men kontrollerbar form av fysioterapi som är bra efter en operation är treadmill. Det är ett löpband under vatten, där man kan kontrollera vilket motstånd som hunden skall ha. Denna form tränar på ett skonsamt vis många muskelgrupper och träningsvärk är vanligt varför man behöver kombinera träningen med massage och stretching.</p>
<p><a title="Sarah in the Sun" href="http://www.flickr.com/photos/27560056@N03/2698042739/" target="_blank"><img class="alignleft" style="border: 0pt none; margin-left: 6px; margin-right: 6px;" src="http://farm4.static.flickr.com/3059/2698042739_9e6ff22286_m.jpg" border="0" alt="Sarah in the Sun" width="180" height="240" /></a></p>
<p>De flesta djursjukhus som har en rehabavdelning har treadmil och träningen planeras av veterinär eller legitimerad sjukgymnast.  Mer information om olika former av fysioterapi kommer inom kort. Bland annat har man inom humanvården och utomlands på smådjur haft goda resultat med att få ned inflammationer och degeneration i muskelvävnad med pulserande monokromatiskt infraljus, så kallad Biolight apparatur.</p>
<p>Prata med din veterinär eller djur-sjukgymnast vilken form av fysioterapi som passar för din hund. Många större kliniker har utbildade djursjukvårdare inom till exempel massage och akupungtur. I Skåne har man bland annat på Malmö djursjukhus en Rehab avdelning med utbildade sjukgymnaster inom smådjur. På kliniken Prima liv i Löddeköpinge finns även en klinik som är duktiga på rörelseapparaten och där arbetar även en veterinär som är certifierad på akupunktur på smådjur.</p>
<p>Du kan själv lära dig om hundens rörelseapparat och lära dig massera din hund. Läs mer om en kurs i hundmassage som Axelsons håller i Malmö till hösten här:<br />
<a href="http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/kurser/kurs-hundmassage-for-valgorenhet/">Kursinformation – hundmassage för välgörenhet<br />
</a><br />
<span style="color: #000000;">Prognosen på dessa syndrom är goda. I en studie där man tittat på drabbade polishundar så kunde 78% av dom opererade hundarna återgå till sitt arbete.</span></p>
<p>Även problem i höftleden och hasleden kan skapa problem som kan leda till smärta och ovilja att hoppa in i bil eller gå i trappor, vilket skulle kunna misstolkas som ryggont. Läs mer här: <a href="http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/hoftledsproblem-hos-hund-och-katt/">Höftledsproblem hos hund och katt</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/ont-i-ryggen-l7s1/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Hudvecksdermatit</title>
		<link>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/hudvecksdermatit/</link>
		<comments>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/hudvecksdermatit/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 24 Aug 2009 11:20:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Anna-Karin Andersson Landgren</dc:creator>
				<category><![CDATA[Hund]]></category>
		<category><![CDATA[bulldog]]></category>
		<category><![CDATA[hud]]></category>
		<category><![CDATA[malassezia]]></category>
		<category><![CDATA[mops]]></category>
		<category><![CDATA[shih tzu]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/?p=396</guid>
		<description><![CDATA[Hundar kan få hudvecksinfektion på ställen där hud ligger mot hud och då skapas en ständig friktion som skadar huden. Temperaturen och fukten ökar även. Talgkörtelsekret, saliv och urin ansamlas, vilket ger en bra miljö för bakterier och jästsvampar.
Alla typer av hudveck kan drabbas till exempel läppveck, nosveck, vulva veck, svansveck, ryggveck, ljumskveck och mellan tår [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Hundar kan få hudvecksinfektion på ställen där hud ligger mot hud och då skapas en ständig friktion som skadar huden. Temperaturen och fukten ökar även. Talgkörtelsekret, saliv och urin ansamlas, vilket ger en bra miljö för bakterier och jästsvampar.</p>
<p>Alla typer av hudveck kan drabbas till exempel läppveck, nosveck, vulva veck, svansveck, ryggveck, ljumskveck och mellan tår och trampdynor. Vissa raser är mer drabbade så som Cockerspaniel med sina läppveck. Nosveck och ansiktsveck ses bland annat hos boxer, pekineser, mops, bulldog och <a class="zem_slink" title="Shih Tzu" rel="wikipedia" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Shih_Tzu">shih-tzu</a>, svansveck ses vid krorksvans och hos kuperade hundar som bulldog, mops och bostonterrier. Ryggveck förekommer hos westie. ljumskveck och juverveck ses hos kraftigt överviktiga djur.</p>
<p><a title="I wanna be your dog" href="http://www.flickr.com/photos/23566085@N00/2104850919/" target="_blank"><img class="alignright" style="border: 0pt none;" src="http://farm3.static.flickr.com/2031/2104850919_7a59cf41a9_t.jpg" border="0" alt="I wanna be your dog" width="100" height="75" /></a>Ibland kan tiken få en svampinfektion i hudvecken runt vulva, detta drabbar dock framförallt lite överviktiga tikar men ibland kan vissa tikar som har lite indragen vulva. Ofta är det jästsvampen <a class="zem_slink" title="Malassezia" rel="wikipedia" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Malassezia">Malassezia</a> som är orsaken till hudvecksinfektioner.</p>
<p><strong>SYMPTOM</strong></p>
<ul>
<li>illaluktande</li>
<li>klåda</li>
<li>håravfall</li>
<li>rodnad, ibland brun-rosa missfärgning framförallt på hundar med vit päls i hudvecket</li>
</ul>
<p><strong>BEHANDLING</strong></p>
<ul>
<li>hitta grundorsaken</li>
<li>klipp päls</li>
<li>tvätta med schampo mot bakterier och svamp, till exempel Malaseb eller fungoral( receptbelagda) enligt ordination från veterinär</li>
<li>lokalbehandling med receptbelagda salvor</li>
<li>potatismjöl, barnpulver framför allt till juverveck</li>
<li>kortisonsalvor/kräm</li>
<li>aloegel som är återfuktande, klådstillande och lite antibakteriell</li>
<li>banta överviktig hund</li>
<li>vid återkommande och allvarliga problem kan man ibland behöva operera bort hudvecket</li>
</ul>
<div class="zemanta-pixie" style="margin-top: 10px; height: 15px;"><a class="zemanta-pixie-a" title="Reblog this post [with Zemanta]" href="http://reblog.zemanta.com/zemified/4ccd51b6-b53f-4d0e-981a-fbc4cac1357b/"><img class="zemanta-pixie-img" style="border: medium none; float: right;" src="http://img.zemanta.com/reblog_e.png?x-id=4ccd51b6-b53f-4d0e-981a-fbc4cac1357b" alt="Reblog this post [with Zemanta]" /></a><span class="zem-script more-related pretty-attribution"><script src="http://static.zemanta.com/readside/loader.js" type="text/javascript"></script></span></div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/hudvecksdermatit/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Artikel om loppor</title>
		<link>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/loppor-hund-katt/</link>
		<comments>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/loppor-hund-katt/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 22 Aug 2009 18:19:10 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Anna-Karin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Hund]]></category>
		<category><![CDATA[Katt]]></category>
		<category><![CDATA[loppor]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/?p=375</guid>
		<description><![CDATA[Loppan är 2-6 mm långt (beror på art) den är brun, blank och är tillplattad på sidorna. Artbestämning görs hos veterinär med hjälp av att titta på loppan i mikroskop.

Loppsläktet är stort men lopporna är dock inte artspecifika vilket gör att den kan föröka sig med hjälp av att suga blod från annan art. Kattloppan [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Loppan är 2-6 mm långt (beror på art) den är brun, blank och är tillplattad på sidorna. Artbestämning görs hos veterinär med hjälp av att titta på loppan i mikroskop.</p>
<p><img src="http://farm4.static.flickr.com/3463/3404894430_99f0f1463f_t.jpg" border="0" alt="adult male Oropsylla Montana flea" /></p>
<p>Loppsläktet är stort men lopporna är dock inte artspecifika vilket gör att den kan föröka sig med hjälp av att suga blod från annan art. Kattloppan till exempel förökar sig 100 % med blod från katt men den kan även föröka sig då till 80% med blod från hund. Ibland kan även djurägaren bli biten och då få små röda prickar som kliar till exempel på benen eller armarna.</p>
<h3>LOPPANS LIVSCYKEL</h3>
<p>Loppans livscykel är 3-4 veckor men den kan vara så kort som 14 dagar och lång som 1 &amp; halvt år beroende på vilken temperatur och luftfuktighet det är i miljön. Vad som är avgörande för loppans utveckling är näringen(blod från olika djur), fukt och värme.</p>
<h3>SYMPTOM PÅ LOPPOR</h3>
<ul>
<li>KLÅDA! Framförallt i länden, utmed ryggen. Detta är en allergisk reaktion. Hos katt fås ofta en allergisk reaktion kallad millärdermatit med rikligt av små sårskorpor framförallt utefter ryggen. Katter kan även få röda upphöjda ibland vätskande områden efter intensivt slickande.</li>
</ul>
<p> </p>
<ul>
<li>håravfall efter att djuret har kliat sig</li>
<li>mjäll på grund av hudirritationen som gör att hudcellerna dör snabbare än normalt</li>
<li>små blödningar framförallt på buken ca 4 mm, vilket beror på att ämnen i loppans saliv ger denna reaktion hos djuret</li>
<li>trötthet på grund av blodbrist om djuret har många loppor detta gäller framförallt förvildade tamdjur</li>
<li>ägaren kan visa utslag</li>
<li>i avföringen kan man ibland se &#8221;risgryn&#8221; vilket är &#8221;bandmaskägg&#8221;. Detta sker då loppan kan bära på bandmaskägg som kan smitta via att katten eller hunden slickar i sig hela loppor via klådan.</li>
</ul>
<h3>BEHANDLING AV LOPPOR</h3>
<p>OBS! Att behandla miljön är viktigast!<br />
Tänk på att låta veterinären artbestämma loppan då till exempel vissa loppor så som rått- och fågelloppor inte påverkas av att vi städar hemmet. Det är kattloppan som kan föröka sig med katten och hunden.</p>
<h4>Miljösanering:</h4>
<ul>
<li>Dammsug 2 gånger i veckan och var då noga med djurets liggplatser. Ha antiparasitärt medel i dammsugarpåsen. Dessa finns att köpa i Zooaffärer. Till exempel pyrethrin. Byt påse och bränn upp innehållet.</li>
<li>Tvätta alla liggunderlag i tvättmaskin</li>
<li>Ta hjälp av Anticimex om du har stora återkommande bekymmer</li>
</ul>
<h4>Behandla djuret:</h4>
<ul>
<li>Program- är ett receptfritt läkemedel som du ger i tablettform, vilket finns att köpa på apoteket. Det ges 1 gång i månaden under 6 månads tid. Det skall ges med mat till hund och katt. Man kombinerar med spot-on lösning av preparat som även tar de vuxna loppindividerna till exempel frontlie (receptfritt på apotek, förebygger även mot fästingar), Advantage( spot-on receptfritt på apotek), Stronghold(receptbelagt preparat som bekämpar många invälvsparasiter och yttre parasiter). Dessa 3 spot-on (lösningar som ges på hud i nacken) lösningar är dom enda som får ges till katt.</li>
<li>till hund kan man även förutom de lösningar som nämns ovan ge spot-on lösningen expot. Fästinghalsbandet Scalibor som är registrerat mot fästingar och bara får användas till hund har även ca 3 månaders effekt mot loppor.</li>
<li>antiparasitärt schampo till exempel Dermocan som är receptbelagt</li>
<li>ibland får djuren sekundära bakteriella hudinfektioner och kan behöva antibiotika</li>
<li>vid allergiska reaktioner kan kortison behöva ges. Vid loppallergi behövs kortison ges under längre period 2-3 veckor, då den allergiska reaktionen stannar kvar längre trots att lopporna kan vara borta.</li>
<li>ALLA djur som har varit i direktkontakt skall behandlas</li>
<li>behandla om djuret har klåda runt anus eller om du ser &#8221;risgryn&#8221; i avföringen mot bandmask- det finns receptfria preparat på apoteket till exempel Droncit.</li>
</ul>
<h4>BEHANDLA INTE MED:</h4>
<ul>
<li>OBS ge ej sprayer eller schampo med tea tree oil. Det är giftigt för katter, hundar och andra små djur. Dom kan få neurologiska symptom och det kan få så allvaliga följder att djuren dör.</li>
<li>vitlök skall man inte heller mata sitt djur med, då även det är giftigt för djuren.</li>
<li>lopphalsband indränkt med diklorvos, det är ineffektivt då det ej tar bort alla lopporna och det räcker med en loppa för att ge en allergiskt djur loppallergi, enligt studie Randall 1980</li>
<li>Lopphalsband med ultraljud, fungerar inte enligt studie Dryden 1989</li>
<li>Jästtabletter, fungerar ej</li>
</ul>
<p>Lycka till med behandla era djur! Börja med att gå till veterinären för att få reda på om det är loppor och vilken art av loppor det är.</p>
<p>Med vänlig hälsning<br />
Veterinär Anna-Karin Andersson Landgren!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/loppor-hund-katt/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Min katt vill inte dricka</title>
		<link>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/min-katt-vill-inte-dricka/</link>
		<comments>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/min-katt-vill-inte-dricka/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 22 Aug 2009 07:05:11 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Anna-Karin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Katt]]></category>
		<category><![CDATA[uppvätskning]]></category>
		<category><![CDATA[uttorkning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/?p=369</guid>
		<description><![CDATA[Fråga:
Hej ! Jag har varit hos veterinären med min katt som fått en halsinfektion med svullna halsmandlar. Katten äter just nu en antibiotikakur och primperan för illamående. Jag fick honom inte till att dricka så det slutade med ett nytt besök hos veterinären &#8211; då fick min katt dropp och blev piggare.
Nu är vi samma [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Fråga:</strong><em><br />
Hej ! Jag har varit hos veterinären med min katt som fått en halsinfektion med svullna halsmandlar. Katten äter just nu en antibiotikakur och primperan för illamående. Jag fick honom inte till att dricka så det slutade med ett nytt besök hos veterinären &#8211; då fick min katt dropp och blev piggare.</em></p>
<p><em>Nu är vi samma sitts igen! Katten äter men dricker inte, dvs. risk för att han blir uttorkad igen. Vi kan ju inte springa till veterinären var 3:e dag bara för att han inte vill dricka. Vad kan jag göra?? Hur mycket ska en katt dricka på ett dygn?</em><span id="more-369"></span></p>
<p><strong>Svar:<br />
</strong>Hej!</p>
<p>Det är ett gissel då katten inte vill dricka eller äta. Eftersom han äter så får han i sig lite vätska via maten. En katt behöver 60ml vätska per kilokroppsvikt per dygn för att hålla kroppen igång vid normala förhållanden. För en uttorkad katt gäller att man dessutom måste ersätta den förlorade vätskan.</p>
<p>Prova gärna att blanda ut fodret med vatten för att han skall få i sig mer. Det finns även speciell mat med extra mycket näring om han inte heller vill äta så mycket. Till exempel finns Recovery från Royal canin och a/d från Hills.</p>
<h4>STIMULERA DRICKANDE</h4>
<ul>
<li>Alltid färskt vatten på flera ställen</li>
<li>Blanda i lite tonfiskspad alternativt lite mussel-juice i vattnet, vilket många katter tycker om</li>
<li>Pröva även om ljummet vatten kan gå bättre</li>
</ul>
<h4>UPPVÄTSKNING</h4>
<ul>
<li>Spruta in vatten i munnen via mungipan flera gånger dagligen om han inte dricker själv</li>
<li>Ge vätska under huden. Man kan efter ordination från din veterinär lära sig att ge vätska under huden i nacken. Detta kallas subcutan vätska. Det skall vara vätska som veterinären skriver ut eller som Hon/han har på sin klinik. Jag har många äldre kattpatienter som har problem med sina njurar dessa djurägare har jag lärt att själva någon gång i veckan ge sin katt vätska under huden.</li>
</ul>
<p>Med vänlig hälsning<br />
Veterinär Anna-Karin Andersson Landgren</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/min-katt-vill-inte-dricka/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Saliverande hund som slickar sig mycket</title>
		<link>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/saliverande-hund-som-slickar-sig-mycket/</link>
		<comments>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/saliverande-hund-som-slickar-sig-mycket/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 18 Aug 2009 17:18:07 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Anna-Karin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Hund]]></category>
		<category><![CDATA[facialis pares]]></category>
		<category><![CDATA[salivering]]></category>
		<category><![CDATA[slickar sig]]></category>
		<category><![CDATA[svampförgiftning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/?p=366</guid>
		<description><![CDATA[Fråga:
Hej! Jag har en blandrastik som är lite över nio år, och hon slickar på allt. Hon ligger vanligtvis i en hundkorg och en dag när jag kom hem såg det ut som om hon hade kissat i den men det visar sig att hon bara legat och slickat. När hon inte ligger och slickar [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Fråga:</strong></p>
<p>Hej! Jag har en blandrastik som är lite över nio år, och hon slickar på allt. Hon ligger vanligtvis i en hundkorg och en dag när jag kom hem såg det ut som om hon hade kissat i den men det visar sig att hon bara legat och slickat. När hon inte ligger och slickar i den slickar hon antingen på någon matta eller på sig själv. Saknar hon något i kroppen eller börjar hon bli sjuk? Vill så gärna veta vad jag ska göra. <span id="more-366"></span><strong>Svar:</strong><br />
Hej!</p>
<p>Låter inte normalt att salivera så mycket. Ibland kan katter och hundar salivera mer om dom har ont i munnen. Ibland kan kraftigt inflammation i tandköttet leda till en ökad salivering.</p>
<p>Vissa förgiftningar kan leda till ökad salivering. Svampförgiftning efter trådskivling och trattskivling  ger detta, men pupillerna brukar även bli vidgade då. Det låter inte som om detta är fallet. Om din hund varit inne hela dagen är det mindre troligt att det är förgiftning.</p>
<p>Jag har även haft en patient som fick en förlamning in ansiktet så kallad facialis pares som inte riktigt kunde stänga munnen ordentligt. Hon saliverade kopiösa mängder. Hon hade även svårt att äta och framförallt dricka. Mycket av vattnet kom vid sidan om skålen. Hon blev bra på kortisonbehandling.</p>
<p>Du behöver låta en veterinär undersöka din hund för att få reda på vad problemet kan vara.</p>
<p>Med vänlig hälsning</p>
<p>Veterinär Anna-Karin Andersson Landgren!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/saliverande-hund-som-slickar-sig-mycket/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Falska moderskänslor hos katt</title>
		<link>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/falska-moderskanslor-hos-katt/</link>
		<comments>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/falska-moderskanslor-hos-katt/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 17 Aug 2009 20:50:34 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Alexandra</dc:creator>
				<category><![CDATA[Katt]]></category>
		<category><![CDATA[kattbeteende]]></category>
		<category><![CDATA[kattunge]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/?p=363</guid>
		<description><![CDATA[Fråga:
Hej. Min dotter har en katthona som nu 2 år gammal, ej stereliserad ännu. Sedan en månad tillbaka har hon ännu en katthona, ca 3 mån gammal. Det har fungerat hur bra som helst tills nu! I tisdags fick dottern se att ungen försökte dia den äldre katten &#8211; och hon gick med på detta. [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Fråga:</strong><br />
<em>Hej. Min dotter har en katthona som nu 2 år gammal, ej stereliserad ännu. Sedan en månad tillbaka har hon ännu en katthona, ca 3 mån gammal. Det har fungerat hur bra som helst tills nu! I tisdags fick dottern se att ungen försökte dia den äldre katten &#8211; och hon gick med på detta. Efter den händelsen så har den äldre katten ändrat &#8221;stil&#8221;. Hon vakar hela tiden på ungen, går efter den och jamar hela tiden. Idag satt hon bredvid matskålen, hon ville inte själv äta maten,(väntade väl på något bättre) men när ungen försökte ta maten blev den undanknuffad. Tror 2-åringen möjligtvis att hon fått en unge som hon ska fostra nu? </em><span id="more-363"></span></p>
<p><strong>Svar:</strong><br />
Hej!</p>
<p>Det låter som att den äldre katthonan (precis som du misstänkte) ser kattungen som sin &#8221;egen&#8221; kattunge. Det är ett vanligt beteende och bör försvinna då kattungen blir äldre. Så länge katterna kommer överens är det inget att oroa sig för.</p>
<p>Med vänlig hälsning</p>
<p>Veterinär Alexandra Eiger</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.hemveterinaren.se/fraga-veterinaren/falska-moderskanslor-hos-katt/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

<!-- Dynamic Page Served (once) in 0.596 seconds -->

